______________________________________________________________________________________________ |
| |
”Man
kan ta hela USA och lägga in det
mitt i Sibirien..; sedan kan man ta Alaska
och alla länder i Europa med undantag
av Ryssland och lägga in dem i området
runt omkring... då har man fortfarande
780000 kvadratkilmoeter kvar av
sibiriskt territorium”
- George Kennan, amerikansk journalist, skrivet
1891 |
| Det
officiella namnet är Ryska Federationen
Statsskick: Republik
Yta: 17.075200 kv.km
Huvudstad: Moskva
Befolkning: 145 milj.
Språk: Ryska (ca: 87%) (Tatariska, ukrainska och övriga)
Religion: ca. 75% ortodoxa (muslimer, buddister m.fl.)
Nationaldag: 12 juni
Djupaste sjö: Bajkalsjön, 1620m djup
Längsta flod: Lena, ca: 4320 km
Högsta berg: Elbrus, 5633m i Kaukasus
Världens största sjö: Kaspiska havet, 37074 km2
Valuta: Rubel |
|
| Ryska Federationen utgör
mer än 76% av före detta Sovjetunionens territorium.
Ryssland är världens största land och är ca:
38 gånger större än Sverige. Den som reser genom
landet från väster till öster åker en sträcka
nästan lika lång som halva jordens omkrets och 11 tidszoner
passeras under resans gång. Landet sträcker sig över
två kontinenter. De låga Uralberg som löper från
norr till söder delar Ryssland i två olika stora delar.
En liten del av landet ligger i Europa och den stora delen som kallas
Sibirien tillhör Asien. Öster om Uralbergen vidtar Västsibiriska
slätten, som sträcker sig fram till floden Jenisej. Centralsibiriska
högplatån ligger mellan floderna Jenisej och Lena. Öster
om Lena höjer sig landskapet ytterligare till Östsibiriska
höglandet.
På Rysslands territorium flyter ca: 120.000 floder som är
över 10km långa. Flera större floder flyter från
söder till norr och mynnar i Norra havet.
Europas största flod Volga mynnar i Kaspiska havet medan Don
flyter ut i Svarta havet. I Östersjön mynnar Neva.
Landet har kust mot Östersjön, Ishavet, Vita havet, Stilla
havet, Kaspiska havet och Svarta havet och landgräns mot Nordkorea,
Kina, Mongoliet, Kazakstan, Azerbajdzan, Georgien, Ukraina, Vitryssland,
Lettland, Estland, Finland och Norge. Enklaven kring Kaliningrad
har gränsen mot Litauen, Polen och Östersjön. Den
totala utsträckningen av landsgränser är 19917km
medan kustlinjen är 37653km.
Ryssland befolkning är mycket ojämnt fördelad över
landets territorium. Folktätheten varierar från 0,1 invånare
per kvadratkilometer i det arktiska området till 300 i industriområden,
som t.ex. kring Moskva.
76% av befolkningen bor i städer. Ryssland är ett mångnationellt
land där det bor drygt 100 nationaliteter, bl.a. : 81,5% ryssar,
3,8% tatarer, 3% ukrainare.
Drygt 25 miljoner etniska ryssar bor utanför Ryssland i före
detta Sovjetrepubliker.
Den ryska ortodoxa kyrkan är det dominerande religiösa
samfundet i Ryssland. Enligt "Allmänna opinionens"
enkät anser sig 56% av befolkningen tillhöra ryska ortodoxa
kyrkan, 2% tillhör andra kristna församlingar (protestanter,
katoliker, baptister m.fl.) Muslimer utgör 5%, buddister 1%.
31% anser sig vara icke troende.
Klimat & landskap
På grund av att Ryssland är enormt stort
land finns det stora variationer när det gäller lanskap
och klimat.
Längst upp i norr finns tundra. Där
är så kallt att bara mossor och lavar kan klara sig.
Söder om tundra ligger taigan. Den består av gran, lärkträd
och tall. Det är det största skogsområdet i världen.
Sedan kommer en bred zon med lövträd och längst ner
i söder finns halvöken.
I ett land som sträcker sig över 40 breddgrader finns
stora temperaturskillnader mellan norra och södra delarna.
Nordöstra Ryssland, som kallas Sibirien är det kallaste
bebodda området på jorden. Temperaturen går ibland
ner till minus 50 grader. I den lilla byn Ojmjakon har temperaturen
-70 grader uppmätts. Det är värlsrekord för
bebodda trakter. Västra Ryssland har kortare och mindre stränga
vintrar, där temperaturen sällan sjunker under -15 grader.
Längst i söder, nere vid Svarta havet, kan temperaturen
på sommaren stiga till 35 grader.
|
|
|
|
|
Naturtillgångar
Ryssland har stora naturresurser. Särskilt rik
är tillgången på olja, naturgas och kol. De två
förstnämnda energiråvarorna är främsta
källan till västvaluta. Den största oljeutvinningen
sker i Västsibiren. Koltillgångarna är utspridda
till skillnad från olje och gasfyndigheterna. De viktigaste
stenkolsfälten finns kring Don, i Ural samt i Östsibirien
medan brunkol finns i Västsibirien.
I Ryssland finns även stora mineraltillgångar som järnmalm,
nickel, mangan, koppar, zink, bly, tenn samt diamanter, guld, platina
och andra viktiga metaller.
Som fiskenation är Ryssland ledande med
stora fiskeflottor i Atlanten, Ishavet och Stilla havet. |
|
Elbrus
Det
högsta berget I Stora Kaukasus är den slocknade vulkanen
Elbrus mäktiga topp. Den ligger i bergmassivets norra randkedja
och reser sig med sina 5633m över alla andra berg i omgivningen.
Dess karakteristiska dubbelkägla, som man ser redan på
långt håll, är nästa helt täckt av en
mäktig iskalott.
Från Elbrus flyter 22 glaciärer med en sammanlagd yta
på 145km2 ner i de kringliggande dalarna. Den största
är den sju km långa Stora Asau-glaciären på
bergets sydsluttning; den går ända ner till 2325m.
|
Kamtjatka
I många dalar på denna nästan öde halvö
blir marken så upphettad av gejsrar att ingen snö ligger
kvar under vintern, trots sträng kyla. Källornas heta vattenångor
förvandlar omgivningen till spöklika oaser, som trotsar
den hårda sibiriska vintern enda sedan jordens urtid.
Den 264,000 km2 stora halvön Kamtjatka i nordöstra Asien
har formen av en lansspets som tränger ner mot söder. Den
omges av Ochotska havet i väster och av Berings hav och Stilla
havet i öster. Halvön är ca: 12,000 km lång och
100-450 km bred. Kamtjatka är en del av det vulkanbälte
som ringformigt omger Still havet. Längs halvöns båda
bergskedjor finns ungefär 120 vulkaner, av vilka 22 ännu
är aktiva. Vulkanerna åtföljs av talrika varma källor
och gejsrar. |
 |
|
 |
Kaspiska
havet
Kaspiska havet är en avloppslös saltsjö. Dess
bäcken är grund och lagunartad i norr men djupet ökar
snabbt längre söderut. Vattnets salthalt i norr är
låg men betydligt högre i söder (30% , vilket ungefär
motsvarar saltkoncentrationen i Döda havet).
Kaspiska havet, jordens största insjö, är 12,000km
lång och i genomsnitt 300km bred.
Under Kaspiska havets utvecklingshistora har vattennivån ofta
varierat. Man har funnit talrika spår efter översvämningar
och tidigare strandlinjer. I norr finns exempelvis rester av en rad
byar och hamnar 50km från den nuvarande kusten. Man räknar
med att vattnet sjönk mellan 6 och 10 meter under de 150 år
då Kaspiska havet stod i förbindelse med Svarta Havet och
Aralsjön. Nivåsänkningen beror huvudsakligen på
klimatförändringar men också på att tillflödena
har påverkats av mänsklig verksamhet. |
Floden Lena
Lena är 4320km lång och dräneringsområdet sträcker
sig från 54:e breddgraden till långt norr om polcirkeln.
Det innebär att Lena rinner från ett område med tempererat
klimat till ett med polarklimat.
Som sjöfartsled har Lena än idag en viss betydelse. Floden
är segelbar från Ost-Kut till mynningen i norra Ishavet,
en sträcka på totalt 3500km.
Floden Ob och Irtysj
En av världen största floder men också en av de långsammaste.
Ob, som är västra Sibiriens viktigaste flod, bildar tillsammans
med Irtysj en av världen längsta floder – från
Irtysj källa till havet är avståndet 5410km. Obs dräneringsområde
stäcker sig genom tre klimatzoner.
För övrigt är Ob segelbar i hela sin längd och
Irtysj 3600km. Tillsammans förbinder dessa två floder de
nationalekonomiskt mest betydande områdena i västa Sibirien
med varandra.
Volga
Volga är Europas längsta flod (3688km) och är en viktig
pulsåder för Ryssland. Igen annan flod står i så
nära samband med landets historia. Volga har större betydelse
som farled för stortonnage i Ryssland än alla andra vattenleder
i landet. Mer än 60% av den ryska insjöfarten går
på Volga.
Floden rinner upp i Valdaihöjderna, det kuperade landskapet mellan
Moskva och S:t Petersburg. Genom konstgjorda kanaler står floden
i förbindelse med andra vattenvägar (med Östersjön,
Vita havet och Svarta havet). |
Bajkalsjön
Den enorma Bajkalsjön, som är en av världens
äldsta insjöar, ligger i Asien och innehåller lika
stor vattenvolym som Östersjön. Samtidigt är den ett
av Sibiriens fiskrikaste insjövatten. Dess yta uppgår till
31500 km2 , vilket betyder att den är större än hela
Belgien. Sjön är 636km lång, som bredast 80km. Den
är den djupste sjön på jorden (1620m). |
Djurliv
Djurarterna varierar beroende på natur och klimat. Vid kusten
i norr lever isbjörnar, sälar, och valrossar. På tundran
- polarräven, haren och renhjordar. I tajgans skogar finns vargar,
brunbjörnar, lodjur, sabel, älgar, ekorrar och renar.
I lövskogarna förekommer vildsvin, hjortar och minkar. Den
sällsynta långhåriga sibiriska tigern finns i regionen
Primovskij långt i sydöst.
På stäpperna lever illrar, springråttor, murmeldjur
och hamstrar. |
|