Jul
|
Maslenitsa
|
 
Jul & Nyårsfirande

 
______________________________________________________________________________________________
Ryssarna har det hektiskt under jultiden. Först firas ”vanligt” nytt år den 31, sedan jul 7 januari och den 14 januari nytt år igen. Det sista jul och nyårsfirandet beror på att den ryskortodoxa kyrkan går efter den julianska kalendern. Mycket av det som hos svenskarna som kopplas till julafton - presenter, mat, julgran – hör hos ryssarna till nyår. Det är då som Fader Frost och Snöflickan kommer med presenter. Festen för barnen kallas Jolka.
Den 31 december är årets största helgdag. Dagen firas med rysk champagne och stort fyrverkeri.
Julen firas på mer stillsamma sätt än påsken, med ett traditionellt besök på kvällsgudstjänst då klockorna ringer i hela stan.
Troende människor förbereder sig inför julen med 40 dagars fasta. På julafton äter man enligt gamla traditionen kutja - vetegröt med russin och krossade vallmofrön. 12 rätter serveras under julmiddagen.

Enligt folktron härskar på julafton två krafter, den goda och den onda. Den ena uppmuntrar till julsång och hyllning av Jesus födelse vid julbordet, den andra samlade häxor till sabbat.

1918 hamnade firandet av jul i onåd hos sovjetiska makthavare och var förbjudet till 1935. Trots detta fortsatte många att fira jul i det tysta. Inte förrän 1991 blev julen (7 januari) återställd som statlig helgdag.
Svjatki är en nästan två veckor lång festperiod. Den börjar från julafton den 6 januari och sträcker sig till 19 januari – trettondagsafton (Kresjenie).
Förr firades dagarna med pompa och ståt. Människor deltog i maskerader, dansade, sjöng och åkte trojka (att köra trojka – trespann var en gång en första klassens statussymbol i Ryssland. Av de tre hästarna skall den s.k. stånghästen köras i trav och ytterhästarna i gallopp).

Under forna tider firade man nytt år vanligtvis i mars månad då naturen på nytt vaknade till liv.
1492 beslöt man att kyrkligt och civilt nytt år skall börja räknas och firas den 1 september.
1699 flyttade Peter den store firandet av det nya året till 1 januari.


 
Länkar på ryska:
http://christmasland.ru/


Ded Moroz

Ded Moroz (Farfar Frost) har inte samma rötter som Santa Klaus. Om Santa Klaus var en verklig historisk person, vilken för sina goda gärningar blev helgonförklarad, då är den ryske Ded Maroz snarare en hednisk ande, huvudpersonen ur många legender och folksagor.
Vinterns och frostens herre hette från första början Ded Treskun. Från november till mars var han herre på jorden, han ägde allt och alla. Hans elaka fru hette Vinter.
I ryska folksagor är Ded Moroz en sträng med mycket rättvis och omsorgsfull vinterande.
I sagan ”Morozko” belönar han den arbetsamma och godhjärtade flickan, medan den elaka och lata fryser ihjäl.
Morozko var en gråhårig gestalt klädd i en blå fårskinnpäls med vit pälsbräm och en stor mössa. Med sin vandringsstav kunde han förtrolla elaka människor till istappar eller frysa ihjäl dem.
Senare började Ded Moroz framträda tillsammans med Snergurotjka (Snöflickan). Även hon var huvudpersonen i många folksagor. Snergurotjka är symbolen för frusna vatten och floder.
Dagens Ded Moroz har en lång röd fårskinnpäls med vita pälsbrämmar, röda filtstövlar, stor mössa och vandringsstav. Han förflyttar sig till fots eller med en släde förspänd med tre hästar s.k. ”trojka” och bor i Ryssland i Vielik Ustjug.
Ded Moroz kommer, tillsammans med Snegurotjka, på nyårsafton och inte på julafton som den svenska jultomten gör.
Ingen annan jultomte i världen har ett så snyggt och trevligt sällskap som den ryske Ded Moroz.
Video - V lesu rodilas jolotjka - karaoke (se)
Video - V lesu rodilas jolotjka - sång (se)
Video - Novogodnije piesienki (se)
Video - Jolotjka (se)
Video - Vintersaga (se)